Detta är inte Frida utan Farbror Chips som talar (en fett positiv grej med att designa sina vänners bloggar är att man kan våldtäktsblogga under förevändningen att man ska kolla att allt stämmer, eller well man behöver inte ens en förevändning).

Frida har precis varit hos mig för att ta ett litet avsked och säger att jag ska låtsas att hon visst är hemma, att hon bara har en liten släng av svinis och måste hållas i karantän i sitt hus. Jag försöker tro på detta medan min förvirrade hjärna (som sov ända till 15.48 idag) sorterar information om 16 år av grannsämja och tvillingsjälism. AH det här går ju inte. Finns ändå inte något som heter farväl, får man tänka. Farväl är när man inte ses mer och DET kommer vi ju absolut att göra. Så är det.

(gråtbloggar)

Tänkte avsluta med ett gäng bilder på mig och Anders Tånagel och så ett soundtrack kanske, och så givetvis med att önska mina bästa vänner Smeagol och Arga Dvärgen en trevlig resa och vistelse. Jag joinar er snart. PUSS

 Take That – Back For Good - Radio Mix
Flight Of The Conchords – Hiphopopotamus vs. Rhymenoceros